onsdag 25 maj 2016

Arvet från antiken. Arvet från oss. Hej då.

Så detta är äntligen vårt sista inlägg. Eftersom vår frågeställning genom denna bloggen också har varit "kan man se likheter mellan antikens Grekland och nutiden genom litteraturen, i fråga om författandet och det vi skriver om?" så kan man ju också säga att detta inlägget är år grand finale för det behandlar just denna frågan mest. :(( Njut.

Numera används Homeros verk i filmer, böcker och synnerligen andra saker. Nuförtiden är Iliaden som en inspirationskälla för moderna författarna och producenter. Troja är ett bra exempel på hur ett moderniserat samhälle kan återuppleva Homeros bok Iliaden i en film, med hjälp av modern teknik. Sedan är det mycket annat från antiken som återanvänds i barnprogram såsom animerade filmer om Herkules. Där beskriver dem de grekiska hjältarna/gudarna från antiken och hur deras karaktär är den rätta karaktären för en sann hjälte.


I boken Odysseus, som skrevs 1922, av James Joyce finns flera referenser till Homeros epos. Huvudpersonen Bloom sägs vara en slags modern Odysseus. I DN (2012) sägs Joyce till och med vara en modern Homeros som dedikerat sitt verk till att framhäva den enkla människans egna storhet. Alltså i dagens samhälle fortsätter vi beskriva enkla människor som utfört stordåd genom litteraturen. Detta är något vi människor fastnar för extra mycket, att vem som helst kan bli någon viktig. T. ex. I boken Twilight, där Bella, en helt vanligt tråkig tjej, blev en mäktig vampyr. Eller boken hungerspelen där Katniss, en 17årig tjej, lever väldigt fattigt men får senare delta i ett hungerspel där hon som segrare går ur och blir rik. Man kan då säga att det finns en allmänmänsklig faktor i verk från då och nu. Viljan att vara stor och betydelsefull genomsyrar vår litteratur.


Homeros är en av de mest välkända litteraturförfattarna och, som konstaterat, levde han någon gång innan 600-talet. Enligt Anita Kretz, i boken Källan (1998), var han även berömd eftersom han var en blind författare, som förmedlat budskap, samt skrivit sina texter genom stöd från andra. Det sägs att Homeros var blind. Två inslag i hans verk stöder denna uppfattning. För det första är aoiden Demokos, som uppträder i Odysséen för att sjunga episoder ur kriget i Troja, blind. För det andra säger författaren till den homeriska hymnen till den deliska Apollon om sig själv: "en blind man, som bor på det bergiga Chios".


Ytterligare skriver Kretz att det antika Greklands samhälle gärna ansåg Homeros som en gudomlig inspirationskälla, lärdomsfull samt som en vis man. Detta (tankesätt) höll på ända fram till upplysningen, då uppfattningen av honom modifierades en aning.


Visst, Homeros verk Iliaden och Odysséen var väldigt kända och omtyckta bland Grekerna, men har även haft ett väldigt inflytande hos den europeiska litteraturen påstår Nationalencyklopedin. På liknande sätt skrivs romaner och lyrik från den uppdiktade värld i dessa två verk skriva av Homeros. T. ex. har de homeriska liknelserna inte dött ut, utan används flitigt idag. Ett annat exempel på liknande författare då och nu är rappare och rapsoder, som tidigare nämnt.

Men inte bara hur de skrev liknar oss idag. Vi har redan nämnt att redan då var det konstigt om kvinnan skulle ha en ledande roll, precis som i den nya Twilight-boken där könen blev ombytta, som inte blev mottagen så bra. Vi har också nämnt att människan alltid verkat se något gudomligt i skyn, vare sig det var gudarna som bestämde våra öden eller stjärnorna. Dessutom gillar vi att skriva om samma saker som då, t. ex. Hat, kärlek och lojalitet. Vi gör ju till och med om historierna till storfilmer (se Troja och Herkules.)

Likheterna mellan antikens Grekland och nutiden är sannerligen många... Vi verkar ju gilla det.

Sluuuuut :))))

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar